Och så var det med den saken |
« » |
Nu går utvecklingen snabbt framåt. Idag hittade jag bildbevis på att flickan övar sig i att stå på egna ben. Gitarrlådan funkade tydligen perfekt som stöd för händerna. Hon blev 7 månader senaste söndag, och hon började krypa för en dryg vecka sedan. Det mycket intressant att se hur hon varje dag lär sig nya saker och hur hennes motorik utvecklas. Hon har också lärt sig att då hon "tappar" något på golvet lyfter vi snällt upp det tillbaka. Snart får hon plocka upp allt själv...
Det härligaste med lilla tösen är ändå hennes solskenshumör och skojarmentalitet. Hon är för det mesta mycket glad och positiv, så man blir nästan lite orolig när hon har en deppig dag.

Här stretchas vaderna... Jumppan lär ha slutat med en vurppa...
Jag har ett tag undrat över vilken värld min lilla flicka kommer att växa upp i. Samhället och samhällsklimatet över lag i den här världsändan verkar bli mer och mer obehagligt. Populismen njuter av missnöjet bland medborgare, och tongången mot andra kulturer och invandrare tycks bli skarpare hela tiden. Jag kommer att lära flickan tolerans och försöka ge henne en så vid syn på omvärlden som möjligt. Samtidigt måste jag ta mig en funderare på hur vi lever och hur stort fotavtryck vi kommer att lämna efter oss i miljön. Vi lever i ett överflöd av prylar, vi vill ha nya prylar ständigt samtidigt som de gamla slängs bort...
Jag måste återkomma till det här senare. Här kommer det att ta för mycket utrymme.
Det härligaste med lilla tösen är ändå hennes solskenshumör och skojarmentalitet. Hon är för det mesta mycket glad och positiv, så man blir nästan lite orolig när hon har en deppig dag.
Här stretchas vaderna... Jumppan lär ha slutat med en vurppa...
Jag har ett tag undrat över vilken värld min lilla flicka kommer att växa upp i. Samhället och samhällsklimatet över lag i den här världsändan verkar bli mer och mer obehagligt. Populismen njuter av missnöjet bland medborgare, och tongången mot andra kulturer och invandrare tycks bli skarpare hela tiden. Jag kommer att lära flickan tolerans och försöka ge henne en så vid syn på omvärlden som möjligt. Samtidigt måste jag ta mig en funderare på hur vi lever och hur stort fotavtryck vi kommer att lämna efter oss i miljön. Vi lever i ett överflöd av prylar, vi vill ha nya prylar ständigt samtidigt som de gamla slängs bort...
Jag måste återkomma till det här senare. Här kommer det att ta för mycket utrymme.
| Skriv en kommentar |

Lusse